Vetenskapsjournalist

Skriven vetenskapsjournalistik är ryggraden i min verksamhet. Jag porträtterar lyhört människorna bakom forskningen och förklarar komplicerad vetenskap på ett rappt, enkelt och engagerande sätt. Jag står med ena benet i naturvetenskap och det andra i samhällsvetenskap/humaniora, och skriver om all typ av forskning och hur den påverkar samhället.

Uppdragsgivare är Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, FAS, Energimyndigheten, Sveriges Unga Akademi, med flera.
Jag föreläser också emellanåt på universitetsnivå i populärvetenskapligt skrivande och är en erfaren tidskriftsredaktör.

Ett urval texter:

Aktuellt

Nya professorer på Karolinska Institutet
I skriften Från cell till samhälle presenterar Karolinska Institutet varje år sina nya professorer och deras forskning. 2011 medverkade jag i skriften med texter om Ola Winquist, cellulär immunterapi, och Lena von Koch, hälso- och sjukvårdsforskning.
Från cell till samhälle kan laddas ner som pdf här.

Bok om hållbart arbetsliv
Våren 2011 skrev jag en pocketbok för forskningsrådet FAS: forskningsöversikten Ett hållbart arbetsliv. Om organisation och ledarskap. Intervjuade forskare: Annika Härenstam om hur en organisation ska se ut där man kan vara chef; Eva Bejerot om New Public Management i vården; Rolf Å Gustafsson om auktoritär styrning av offentlig sektor; Johan Larsson om vad som kännetecknar en hälsosam och effektiv arbetsplats; Töres Theorell om hur musik och litteratur formar bättre ledare; Gerry Larsson om stress och ledarskap i extrema yrken; Kerstin Isaksson om psykologiska kontrakt – vad parterna tror att de är överens om; Anna Wahl om jämställdhetsarbete i praktiken; Gerd Lindgren om manliga nätverk med makt; Annika Zika Viktorsson om arbete i multiprojektmiljöer; Jan Ljungberg om hur öppen källkod luckrar upp gränsen mellan arbete och hobby samt Mats Alvesson om grandiosa drömmar om ledarskap och den krassa verkligheten.
Ett hållbart arbetsliv. Om organisation och ledarskap går att beställa i FAS bokhandel.

Ett par favoriter
Intervju med Jared Diamond
Är man en medioker fysiolog och en ytlig forskare för att man även skriver artiklar inom ornitologi och lingvistik? Jared Diamond, professor vid UCLA och prisbelönt författare till böcker som Undergång och Vete, vapen och virus, tycker inte det. I oktober 2010 kom han till Sverige för att ta emot Kunskapspriset. Tvärsnitt mötte en alert 73-åring som är snabb i repliken och inte behöver någon betänketid för att svara. Utom en gång. Frågan ”Finns det några ämnen som du inte är intresserad av?” gör Jared Diamond ställd.
Publicerad i Tvärsnitt nr 4/2010.
Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Intervju med Hans Rosling
Klockan är 9 på morgonen. Hans Rosling drar en liten resväska efter sig när han med raska steg vandrar upp längs Nobels väg. Förmågan att göra världshälsostatistik begriplig, intressant och till och med underhållande har gjort honom till en efterfrågad föredragshållare över hela världen. Ikväll är han på väg till Ramallah, för att fira den internationella statistikdagen.
Publicerad i Tvärsnitt nr 4/2010.
Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Forskning, innovation och samhällsförändring
En spaning på TED Talks
"Vet du vad TED egentligen är?" undrar Hans Rosling och ser finurlig ut. "De gillar inte på TED att jag säger det, men TED håller på att bli det nya Rotary. I positiv bemärkelse!"
Konferensen TED attraherade redan sina världscelebriteter till föreläsare och sin nästan lika prominenta publik. Så kunde det fortsatt, som ett slutet forum för den nya kreativa aristokratin som vet hur man tänker utanför lådan. Men TED valde att gå en annan väg. Istället för att odla sin exklusivitet har konferensen blivit en angelägenhet för miljoner människor över hela världen.
Publicerad i Good News Magazine nr 2/2011.
Tidningen är digitalt publicerad här.

Spårtrafik mot ny vår
I början av 1900-talet skulle varje svensk stad med självaktning hålla sig med elektriska spårvagnar – femtio år senare var de hopplöst ute. Nu är den spårbundna kollektivtrafiken het igen. Den är inte bara klimatvänlig och effektiv, den kan också bidra till viktig stadsförnyelse. Dessutom håller visionen om robotiserad spårtaxi på att gå från science fictiondröm till verklighet.
Temat om spårbunden kollektivtrafik publicerades i tidskriften Influens, utgiven av Svenska Teknik- & Designföretagen, nr 2/2010, s 14–19.
Läs tidningen här.

Människa vs maskin
Roboten förvandlas från vilde till hänsynsfull kollega. De tekniska systemen blir förlåtande istället för krävande. Och människan omvärderas från felkälla till unik tillgång. Följ med till riskhanteringen i framtidens tekniska arbetsmiljöer.
Publicerad i Ifs årsskrift 2010 - Jakten på den mänskliga faktorn, s 22–25. Skriften görs i fyra språkversioner.
Den svenska versionen finns som pdf här.

Från streckkod till RFID-tag
Spårbarhet – det är sådant som att kunna spåra en köttbit tillbaka till en viss uppfödare, eller att hitta just de bilar som monterades vid ett visst klockslag för flera år sedan. Det kan också vara att leda i bevis att en märkesvara är äkta eller att ett kärnkraftverk lever upp till ställda krav. 1900-talet innebar slutet för den gamla tidens spårbarhet. Nu är den högteknologiska spårbarheten här.
Publicerad i Future by Semcon nr 1/2010, s 6–15.
Tidningen är digitalt publicerad här.

Dolda datorer förändrar samhället

Små inbyggda datorer sköter idag våra bilbromsar, våra telefonsamtal, vår elförsörjning, våra betalningssystem, våra industriella processer och tusen andra funktioner i samhället. Om några år är de mångdubbelt fler och dessutom uppkopplade mot internet och varandra. Vi tar en titt på hur de inbyggda systemen håller på att förändra vårt samhälle.
Publicerad i Future by Semcon nr 2/2009, s 6–15.
Tidningen finns som pdf här.

Innovationer som ger tillväxt
När konkurrensen hårdnar och förändringstakten i branschen ökar – då gäller det att släppa fram sina innovativa sidor. Därför har innovationsforskning blivit ett hett område för både forskare, företag och politiker.
Publicerad i Logicas tidning Inblick nr 2/2009, sid 20–24.
Tidningen finns som pdf här

Utan el stannar världen
Behovet av el väntas öka dramatiskt. Ökad energianvändning är en förutsättning för att utvecklingsländerna ska kunna lyfta sig ur fattigdom. Men varifrån ska vi få energin? Future gör en djupdykning i framtidens energiutmaning och reder ut vilka källor som har potential att rädda världen.
Publicerad i Future by Semcon nr 1/2009, s 6–15.
Tidningen finns som pdf här.

Gröna IT-lösningar minskar klimathotet
Plötsligt är grön IT på allas läppar. Inte så konstigt, med tanke på att begreppet förenar två av de faktorer som kommer att påverka samhället mest under överskådlig tid: IT-revolutionen och klimatfrågan. Miljövänligare, strömsnålare datorer är en liten del av grön IT. Mycket viktigare är att IT kan användas för att minska miljöpåverkan på helt andra områden.
Publicerad i Logicas tidning Inblick nr 3/2008, s 6–9.
Tidningen finns som pdf här.

Forskarporträtt

På jakt efter den perfekta räntan
Nationalekonomen Lars E O Svenssons forskning har betydelse för dina bolån och din privatekonomi. Och det är så han vill ha det. Som ung forskare sökte han främst intellektuella utmaningar; med åren har det blivit viktigare att forskningen ska få praktisk betydelse för folks vardag. Idag är han både professor och vice riksbankschef, och ska tillämpa de kunskaper om penningpolitik som han själv varit med och formulerat.
Publicerad i Tvärsnitt nr 1/2011.
Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Djurens känsloliv – forskning som fängslar
Linda Keeling växte upp på en engelsk bondgård och drömde om att bli zoolog och studera Afrikas vilda katter. Idag är hon Sveriges enda professor i djurskydd. Hon vill förstå nyanserna i djurens känsloregister, men betonar samtidigt vikten av att inte slå över i förmänskligande tolkningar.
Publicerad i Tvärsnitt nr 2/2010. Numrets tema var människans förhållande till djuren.
Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Tidsfilosof med starkt idéflöde
Lundafysikern Bodil Jönsson tituleras numera professor emerita. Hösten 2009 gick hon i pension och i samma veva gav hon ut boken Tio tankar om tid - Tio år senare, där hon funderar över hur våra livsmönster förändrats under 00-talet. Tvärsnitt kontaktade henne för ett samtal om cyklicitet i livet, fysiken och forskningen.
Publicerad i Tvärsnitt nr 1/2010, som hade cyklicitet som tema.
Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Mohammad Fazlhashemi nyanserar bilden av "de andra"
Han skulle ha blivit jurist vid Teherans universitet, men utbildningsplatsen drogs tillbaka av politiska skäl. Då reste Mohammad Fazlhashemi till Sverige för att plugga. Idag är han professor i idéhistoria vid Umeå universitet. Han syns ofta i den svenska debatten om islam, fast besluten att nyansera klichébilden av muslimer.
Publicerad i Tvärsnitt nr 4/2009.
Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Hon studerar kompetensvalideringens fallgropar
Visst är det bra att arbetsgivare inventerar och synliggör sina medarbetares kompetens. Men validering, som det kallas, är ingen lätt uppgift. Fördomar och intressemotsättningar riskerar att sätta käppar i hjulet, förklarar Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Publicerad i serien Forskare berättar på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskaps (FAS) webbplats, juli 2009.
Läs artikeln på FAS webbplats.

Karin studerar maktspelet i miljöpolitiken
I internationella klimatförhandlingar konfronteras idealismen med de politiska realiteterna. Därför är det ett så spännande forskningsområde, tycker statsvetaren Karin Bäckstrand.
Publicerad i Energivärlden nr 1/2009.
Läs artikeln på Energimyndighetens webbplats.

Folkloristikens Linné samlar spridda sägner
Bengt af Klintberg har ett förflutet som avantgardekonstnär och ser många likheter mellan konst och vetenskap. Som forskare går han sin egen väg och bekostar hellre verksamheten själv än sliter med ansökningar. Nu funderar professorn och hedersdoktorn på att disputera.
Publicerad i Tvärsnitt nr 4/2007.
Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Han vill förstå människan på djupet
Svenske evolutionsbiologen Svante Pääbo leder kartläggningen av neandertalmänniskans DNA vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Idag är han en superstjärna i forskarvärlden och ofta nämnd som nobelpriskandidat, men när Pääbo började sin pionjärinsats inom arkeologisk DNA skedde det i största hemlighet. Den unge Uppsaladoktoranden skulle egentligen forska om helt andra saker och ville därför inte berätta för institutionsledningen att han lyckats analysera genetiskt material från en egyptisk mumie.
Publicerad i Tvärsnitt nr 1/2007.
Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Missbruksforskning

Forskning om alkohol, tobak och droger är ett prioriterat område för FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Våren 2010 skrev jag en serie populärvetenskapliga artiklar om FAS-finansierade projekt inom detta fält.
Publicerade under vinjetten Kunskapsförmedling på FAS' webbplats.

Forskningspolitik

Fler finansiärer kräver open access
Stödet för principen om open access — fritt tillgängliggörande av forskningsresultat — är brett i Europa. Räkna med att alla större europeiska forskningsfinansiärer, däribland Vetenskapsrådet, kommer att ställa krav om open access inom en nära framtid, menar Håkan Billig, huvudsekreterare för medicin vid Vetenskapsrådet.
Publicerad i Forska nr 1/2009.

Läs artikeln på Forskas webbplats.

Minnesinstitutionerna — bortglömd infrastruktur för forskning
Biblioteket i Alexandria, de medeltida klostren och renässansens konstsamlingar — visst har humaniora en stolt och mycket gammal tradition av forskningsinfrastruktur! Men i dagens debatt om forskningsinfrastruktur har humaniora hamnat på efterkälken och arkiv, bibliotek och museer helt försummats.
Publicerad i Tvärsnitt nr 1/2009.

Läs artikeln på Tvärsnitts webbplats.

Kan man mäta sånt? - om att utvärdera nyttan av forskning

Hur mäter man nyttan av medicinsk forskning? Det är frågan som en internationell expertgrupp brottas med, på uppdrag av Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin. På sikt är det möjligt att de mätmetoder som utvecklas kan anpassas för att utvärdera forskningsnytta inom andra fält.

Publicerad i Forska nr 3/2008.

Läs artikeln på Forskas webbplats.

Bokkapitel

Nötskrikans värde
Att sätta kronor och ören på värden som ren luft och biologisk mångfald kan upplevas som provocerande. Men värdering av ekosystemtjänster leder till mer miljövänliga beslut i samhället, menar forskarna Tore Söderqvist och Åsa Jansson.
Publicerad i Svenska Naturskyddsföreningens årsbok 2007: Naturen till din tjänst. (Boken renderade för övrigt redaktören Mats Hellmark och formgivaren Annika Grenje en nominering till utmärkelsen Årets miljöjournalist 2007.)
Läs kapitlet här.